I väntan på bilder får ni vara nöjda med text! :-)
Vad nytt sedan sist då?
- Jo vi har haft opponering för våra c-uppsatser på geografi III. Det blev en lyckad opponering tycker jag.
Kursarna har varit trevliga och lätta att ha med att göra så det det blev en trevlig dag i oppoeringens tecken. Mycket nya infallsvinklar och nyttigheter att tänka på i skrivandet. Tänk att man blir så hemmablind på sin egen uppsats så man inte lägger märke till ibland små grejer som är självklara när man höra dem av opponenten. Men det är väl det som är själva poängen med opponering kanske? :-) Nåväl jag är nöjd med det som jag fick reda på av min opponent. Sakligt och proffsigt gjort och mycket lärorikt för mig. Sitter i skrivande stund med uppsatsen uppslagen på datorn och ska strax ta mig an fortsättningen av korrigeringarna. Tanken är att den ska vara klar den här veckan så den kan läggas till handlingarna för att få ut betyget på kursen.
Annars har tiden mest tillbringats i lugn och ro hemma och hos föräldrarna. Vi besökte dem i helgen och hade en lugn och trivsam helg tillsammans. Alltid lika härligt att komma dit till paradiset hos dem.
Vi hade tänt skidåking där i helgen men snödjupet tillät inte det, eller jag snödjup och snödjup...mer likt ett tunt täcke med uppstickande gräs. Men här i Falun går det däremot att åka skidor så det ska vi göra mellan mina korrigeringar av uppsatsen. Det finns ett fint spår en bit ifrån där vi bor och som inte har spåravgift! Halleluja!!
Nåväl nu får det nog räcka för den här gången.
Jag ska passa på att skriva vidare en stund till och förhoppningsvis få tag i geografi-Anders så jag får lite feedback på det hittills omarbetade.
Allt för nu!
S K I D Å K N I N G!!!! Äntligen....yes, yes, yes!!!
Nytt år och nya möjligheter och första inlägget för nya året.
Ja det har börjat rätt hyggligt får man väl ändå säga. Vardgen inleddes i måndags efter långt och skönt och väldigt välbehövligt jullov. Vi har mestadels befunnit oss på annan ort i Dalarna och i Norrland.
Så mycket till vinterkänsla infann sig aldrig här i Dalarna då mest varit plusgrader och regn. Så när vi på nyårsdagen styrde kosan mot Norrland fick vi uppleva vinter och snö. Snöfall under i stort sett hela uppresan och det kan i längden bli lite drygt längs E4:an med vireräcken men det gick bra. Några bensträckare längs vägen med b la kafferast och lite godisinköp så gick det hela bra.
Väl framme så fick vi invänta herr snöröjare som kom och gjorde infarten framkomlig. Skönt med egna anlitande snöröjare vill jag lova. Bara att ringa när man vill ha det fixat. Guld värt.
Efter urackning från bilen och lite småfix i huset så var det dags för en värmande brasa i kakelugnen och sn stunds mysande där. En lugn och skön kväll avslutades med film innan läggdags.
Och dagen därpå var det så äntligen dags för det jag gått och väntat på hela vintern....vad kan det vara...någon som har en gissning...eller ska jag avslöja....ja jag tar och gör det: SKIDÅKNING!!!!!!!!!
Det var som att bara få explodera och blomma ut i spåret. Gud så underbart det var. Äntligen ett ställe på jorden som erbjöd skidåkning. Fick ihop närmare 3 mil och några teknikpass under de två veckorna vi var där.
Äntligen är jag igång med skidåkningen igen. Vintern börjar nu smyga sig på här också så det blir nog åka av även här omkring till helgen. Bildbevis får krydda inlägget nästa gång.
Nu skrivs det inget mer idag.
Kvällen ska ägnas åt läsning av en C-uppsats då det är opponering på geografi III imorgon.
Hoppas att min opponent är snäll mot mig.... :-)
Allt för nu!
I väntan på...
Ja så känns det nu enligt mig. Julhelgen har dragit förbi och bidragit med mycket familjemys och trevlig samvaro och en väldans v'ldans väldans massa mat och godis! Men det är så det ska vara. JUlklappar fick vi också så lite snälla har vi då alltså varit under året och det känns ju bra.
Nu återstår endast några få dagar av 2011. Attans vad fort det här året gick, så kändes det inte i våras när allt vändes upp och ner för oss. Men vi tog oss upp till ytan och höll oss flytande genom den svåraste fasen och nu är det alltså snart nytt år och förhoppningsvis nya möjligheter på gång.
Jag inväntar nya året med förhoppningar om ett bra år som bjuder på massa roligt, mycket träning och ett fast jobb. Finns en del intressanta jobb ute nu som jag ska ge järnet för att få napp på. Förutom att invänta nya året väntar jag också på VINTERN!! hallå var tog du vägen? Jag som köpt så fina längdåkningspjäxor, och vad blev det, jo löpträning i +8 grader på juldagen. Nåväl norrland kanske bjuder på skidåkning med lite tur till nyåret.
Nej nu får det vara nog för denna gång. Finns ingen mer skrivlust märker jag och då är det lika bra att avrunda iställer för att skriva en massa för skrivandets skull.
Allt för nu!
Vintern 2010 runt juletid. Längtar efter det vita guldet! KOM KOM KOM!
Ryggen är återställd och vintern är på väg
Yippie yippie yeah, säger jag för båda delar. Skönt med en rygg som återigen fungerar som det är tännkt att en rygg ska fungera. Och för att vintern är på väg har de lovat på tv de däringa metrologerna. Om det är sant den här gången då. Vilket jag hoppas för nu är det inte långt kvar till jul och då vill jag ha vinter så det blir extra juligt. Och dessutom väntar skidorna på att få på sig lite valla och börja glida fram igen i spåren. Så kanske kanske får jag äntligen lite vinter. Det behöver inte nödvändigvis inte bli snökaos och 30- utan lite så där lagom av allt som räcker över sportlovet också. Då är jag nöjd.
Åter till vardagen. Ryggen är som sagt återställd och det underlättar i jobbet både som lärare och knatteledare. Skönt att kunna röra sig och sätta sig med barnen utan att grina illa för att ryggen inte vill det jag vill. På tal om jobb ja, det lackar mot jul och snart är det färdigjobbat för terminen. Knattarna har sin sista vecka nu med avslutningsceremoni och allt. Det bjuds på gotta och delas ut pris. Avslöjar inte vad då alla grupper inte fått sitt ännu och vem vet, kanske är det knatteföräldrar som läser bloggen. Synd att avslöja allt isåfall. Inte långt kvar av lärarjobbet heller innan jullovet tar vid. Vad fort det gick denna höst. 12 veckor med Knatteskutt snart till ända och en termin med lärarrollen likaså. Tur att man iallafall inte blir en dag äldre själv....eller hur var det nu med det där...minns inte riktigt. Det får reda sig på något vis.
Nu ska jag avrunda för denna gång och ta itu med lite hushållssysslor innan eftermiddagens knattegrupper börjar. DEt går för runt hela tiden, alltid något på agendan som ska avklaras.
Allt för nu!
Btw, slänger in lite bilder också från höstens utevistelser i skog och mark. 
En sådan skulle man ha kanske och tuffa runt i. 
Ett eget litet vattenfall alldeles för sig självt vid Lugnet i Falun. 
Läckra blommor från Lugnetleden i Falun
Jaha ja....
när man väl blir frisk och kurant så vad kan tänkas hända då???
Jo efter en dags julbakande i stående ställning så säger ryggen stopp på lördagskvällen och ett mindre knakande hörs i svanken. Ungefär som om någon helt sonika fått för sig att vrida om ryggraden ett varv och se vad som händer. Så satikens ont att det var en plåga att vända sig i sängen när sovande ställning skulle intagas. Och för att inte tala om dagen därpå....hade någon frågat om min ålder då så hade nog ingen gissat på 30...närmare 300 kanske skulle jag tro med tanke på mitt rörelsemönster, eller brist på detta om man så vill. Detta kom helt apropå och förstörde därmed helgens tänka träningscomeback i härligt norrländskt vinterväder. Meeen det är bara att låta kroppen gå runt på stretching, massage och voltarensalva. Lite bättre nu iallafall vilket är skönt med tanke på jobbet som idrottslärare och knatteledare. Ja jag får ta det lite lugnare och ha en mer passiv roll. Det fungerar men är inte det roligaste.
Ny vecka, nya möjligheter, och jobbande i vanlig ordning. Näst sista veckan med Knatteskutt. Tänk att vi redan snart avverkat 11 träningsveckor. Nästa vecka är det grand finale hela veckan med alla grupper. Sedan är det väntan på tomten, julgodis, julmat, jullov och snö. Innan nästa termin med Knatteskutt kör igång igen i början av februari. Men då inte med mig som kapten. Jag lämnat min plats till nyåret och låter en ny kapten ta över skutan.
Nu tänker jag avrunda för en godnatts sömn förhoppningsvis utan smärtor och uppvaknande varenda gång man ska vända sig. En ny arbetsdag väntar imorgon ute i Ornäs. Idrott hela dagen, så det gäller att vara på hugget.
Allt för nu!
Sjukfrånvaro är giltig frånvaro!
Jag anmäler härmed min sjukfrånvaro och får giltig frånvaro från bloggen. Ha! Inget skolk alls inte.
Baciller, baciller, baciller, överallt, baciller. Ja så ser det ut för min del. Sedan april är detta nu min femte förkylning. Allt verkar fastna på mig det här året. I och för sig har det varit ett slitsamt år så kanske att kroppen är mer mottaglig då för all sk.. som verkar gå runt i form av sjukor. Nu får det banne mig vara nog efter denna vända. Kroppen börjar bli less på att vara sjuk med jämna mellanrum. Min kropp vill träna som vanligt. Den skriker efter träning och blir den inte frisk snart så skriker jag också!!! Hör ni det alla nedrans envisa äckliga små baciller. Hoppas det för annars vete katten vad jag finner på för någon lösning på att eliminera dem. Om det finns något som biter på dem vill säga. Det verkar inte så ännu så länge tyvärr.
Annars rullar dagarna på. Mörkret och kylan börjar komma närmare. Mörkt redan vid halv fyra tiden om dagarna nu och kallt på morgonen och sena eftermiddagen. Isskrapartiden har pågått ett tag och nu har bilen utrustats med ett nytt och fräscht batteri från Mekonomen. Det gamla var ganska trött och gav inte så alls mycket laddning och vi vill ju inte riskera att bli stående någonstans.
Nu ska jag bege mig en sväng till affären och se om kroppen orkar gå de nästan 800 metrarna vi har dit. Den har inte orkat rört sig särskilt mycket denna veckan.
Det ska inhandlas lite mjöl och saffran. Det är snart dags för stora julbaket. Lussekatter ska det bli, och pepparkakor. Det är ju advent snart och då vill jag gärna mitt julbakande fixat så det blir adventsmys med hembakat bröd och första adventljuset tänt.
Well, inget mer för denna gång som jag kan komma på. Får uppdatera om jag glömt något isåfall.
Allt för nu!
Så får det bli!
Det blir kortfattat idag då jag känner att sömnen inte är så långt borta trots den tidiga timmen ännu för min del. Sover lite halvknepigt då en envis fullmåne lyser in genom fönstret trots föhissade persienner. En kopp varm choklad blir det snart och stunds läsning i Leif GW:s En anna tid, ett annat liv. Första boken jag läser av han så det ska bli spännande att se hur den författarstilen är. Har inte kommit så långt ännu, en bit in på första kapitlet bara.
Vad annars idag?. Jag har jobbat, lagat mat, städat och nu bloggar jag.
Varm choklad next....en stunds avkoppling i favoritfåtöljen och sedan lite läsning och en god natts sömn i bästa fall. Så får det bli!...om jag får bestämma...och det får jag över allt ovan nämnda utom möjligen den envisa fullmånen, där är det väl bara att gilla läget....
Allt för nu!
Back in blogg och jobb igen!
Ja eller hur man nu inleder ett längre bloggavbrott på för sätt. Såg ett inslag från Gävle-Dala igår på nyhetstimmen om just skolkande barn i högstadiet. Inte utan att man kände igen sig lite i sitt eget skolkande faktiskt, alltså bloggskolkandet. Motiveringen till skolket från ett flertal av eleverna var vet inte varför, tråkigt bara att gå i skolan. Och min motivering till mitt bloggskolkande är vet inte, tråkigt att skriva bara eller något.
Men nu har jag laddat batterierna efter en veckas höstlov så här ska minsann inte skolkas mera!...hoppas jag...
Så till latest news, ja ett höstlov i bagaget som sagt och det var ett välbehövligt sådant. Inget jobbande, inga knatteträningar och ingen väckarklocka som härjar loss på morgonen. Jag har bara varit i en hel vecka...tio dagar faktiskt om ärligheten får råda. Och jag har varit i norrland och andats norrlandsluften. Härligt! Vi hade en toppenvecka där uppe. Mina föräldrar gästade oss i inledningen av helgen vecka 43. Det var himla roligt. Pappa och sambo var trädgårdsfixare och mamma och jag var inomhusfixare. Hann med att träffa Björn också och språka lite om allt möjligt och goffa i oss hamburgare som sambo fixade. TRevlig stund med trevligt besök. Nästa besök gjorde vi i Brunflo med övernattning hos sambos goaste morbror som skämde bort oss ordentligt och uppvaktade mig med present i efterskott från 30årsdagen. Några dagars bara varande innan vi åkte söderut igen till Dalarna. Med ett fikastopp i grannbyn Åse där det bjöds på hembakta bullar a la Siv och gott kaffe. Och bäst av allt så fick vi en påse med Sivs bullar med oss hem också. Tackarns för det, vilka goda bullar!!!
Och nu till denna vecka. Knattarna är i full gång igen med träningarna. Den åttonde träningsveckan är snart halvvägs. Detta efter dagens båda kvällspass. Det går fort som bara den. Veckans aktivitet är gymnastik med hinderbana och väldans väldans vad de jobbar på alltså. Genomsvettiga, trötta, rödrosiga och med leende på läpparna går de hem efter avslutad träning. Härligt att se verkligen.
Förutom knattarna så jobbar jag som idrottslärare igen fram till jul i grannkommunen Borlänge. Destinationen är Ornäs skola. TRivsam skola, snälla elever, trevliga kollegor och en alldeles nybyggd idrottshall. Det är lyx det!
Allt för nu!
Gudars vad skönt att det är helg, just denna helg!
Knatteskutt som vanligt med sina fem träningspass och det har bjudits på friidrott denna vecka. Tänka sig att vi redan gjort halva terminen med Knatteskutt. Sex veckor är avklarade och nu är det lika många kvar. Det gick väldans fort med knattarnas termin den här hösten.
Men i övrigt då denna vecka? Jo högskolan i onsdags med seminarium, byggjobbare här hemma både måndag och igår fredag. Nu är all utvändig renovering av vårt hyreshus färdigt och våra nya fönster är på plats. Nu inväntar vi bara att vindsutrymmet ska bli klart så vi kan flytta tillbaka alla grejer som vi normalt sett har där ute. Skönt att bo i hyreshus när det kommer till renoveringar för då kostar det inte endaste öre... Förutom detta inrutade i veckan så har jag varit ute i Ornäs två dagar och jobbat, torsdag och fredag. Det var riktigt trevligt. Kände igen såväl en del elever som kollegor från terminen då jag också hoppade in där och jobbade. Det har varit någonting på agendan hela veckan varje dag så nu känns det riktigt skönt med helg. Den är i stort sett obokad med sysslor så när som på lite städning.
Träningen ska få sin del också. Gjorde ett skönt höstlöparpass i måndags direkt efter det avslutade knatteskuttpasset. Löpningen gick tungt till en början men när jag väl kom in den berömda "andra andningen" lättade allt och det gick som på räls kan man säga. Ingen ny förbättrad tid men en nöjd känsla efteråt och det är värt mycket. Dags igen i morgon är det tänkt. Det är härligt med höstlöpning när det prasslar till under fotisättningarna av alla fallna löv. Och alla fina färger som fortfarande finns kvar att titta på och få energi av under passet. Det börjar dovk märkas i luften att det går mot kallare tider nu. Det liksom känns när man är ute. Vissa mornar är det minusgrader, som igår t ex då hade vi -3,6 grader. Kallaste morgonen hittills. Står nog inte på förrän vi kan njuta av det första vita guldet i form av snöflingor. Jag säger njuta för jag älskar vintern med all härlig skidåkning. Men det behöver nödvändigtvis inte komma över en meter snö och vara 30 grader kallt. Lagom av både delar är bäst. En mild men snörik måttlig vinter, så man kan åka skidor åtminstone en bit i mars sedan är jag nöjd.
Nehe nu ska jag ta mig en kopp te, lördagsmys heter sorten. Fick den i 30-års present i våras och nu ska den premiärdrickas. Lördagsmys passar ju på en lördag så så får det bli.
Allt för nu!
Så här gott ska jag sova inatt...
eller såhär..
Snöar det? - Nej inte idag...men i lördags..
Idag är det som vanligt dubbelpass med knattarna. En grupp på Lugnet och en grupp på Västra. Det blir orientering för hela slanten. Jag ska ansvara för banan på Västra så det är snart dags att bege sig iväg och rigga den. Sambo ansvarar för banan på Lugnet. Alla knattarna får ett pris idag också efter målgång på orienteringen. Kan inte avslöja vad det är mer än att det är något som de kommer ha stor nytta av kommande träningar.
Första gruppen igår blev jätteglada över priset så jag hoppas att det fortsätter så. Orienteringsveckan blir det sista vi gör utomhus för den här terminen, det börjar bli för kallt och mörkret kommer närmare och närmare när dagarna blir kortare. Ja inte färre dygnstimmar men soltimmar, ni fattar ju vad jag menar.
Förutom att vara banläggare till orienteringen så har jag varit lite av en hushållerska också. Tvättstugan föll på min lott idag då sambo jobbade. Tack och lov hade vi inte så mycket tvätt den här gången så det gick smidigt att fixa det. Annars blir det rätt mycket bärande upp och ner för trapporna med allting och då är det skönt om man är båda två och hjälps åt. Efter tvättandet så var det dags för diskning. Idag var en sådan dag då jag verkligen mer än någonsin bara önskade att vi haft en diskmaskin. Men men det blev iallafall diskat och efteråt känns det bra. Men attans vad tråkigt det är att göra det.
Morgondagen kommer att delvis tillbringas på högskolan. Iallafall på förmiddagen för då är det föreläsning som gäller. Ska försöka hinna med att läsa två texter ikväll som jag inte hann med i helgen. Eller hann och hann, jag kände inte för det. Hade redan läst en tjock bok till seminariet så det fick vara nog, typ. Det ska även bli träning i morgon. Löpning står på schemat. Det lutar nog åt ett kvällspass så man får känna på den höstigt friska luften.
Första snöflingorna föll faktiskt i lördagskväll hemma hos föräldrarna. Men det blev inget av det mer än det som föll. Men det var fint att se i gatlyktans sken när flingorna yrde runt. Men det är lite tidigt ännu med vinter så det kan gärna få vänta framåt advent innan det blir allvar.
Nej nu kallar orienteringskontrollerna på min uppmärksamhet så jag får väl ägna dem en tanke då.
Allt för nu!
Ännu en vecka till handlingarna.... vad fort tiden går alltså.
Men annars då, jo en vecka som varit fullspäckad med allt möjligt förutom Knatteskutt. Föreläsning och kursintroduktion i måndags med nya arbetsuppgifter inom geografins underbara värld. En ny rapport ska skrivas och seminarium ska hållas av oss kursare denna gång så det ska bli häftigt att få testa på att vara seminarieledare.
Vi hade personalmöte vi knattetränare i onsdags på Waynes Coffee. En mycket trevlig stund med fika och prat. Det är nyttigt att kunna träffas allihop och summera lite vad vi hittills fått för intryck och respons på verksamheten. Det är ju även bra att kunna tipsa varandra om vad vi kan utveckla och förbättra under fortsättningen av terminen. Det är ett riktigt härligt gäng att jobba med. Jag har haft tur när jag anställd dem, att de är så seriösa som första intrycket från intervjun visade.
Men nu är det helg. Det känns faktiskt riktigt skönt. Det blir träning i helgen. Förhoppningsvis ännu lite bättre löptider från sist då jag blev mycket överraskad av min form trots lång frånvaro pga sjukdom. Förutom träning hoppas jag på finväder så vi kan grilla ännu en gång. Lite slöande ska hinnas med också för det får man unna sig på helgen. Jag ska kombinera slöande i soffan med lite litteraturläsning inför kommande veckas föreläsningar på högskolan. Så nytta med nöje kan man säga att det får bli i helgen.
Allt för nu!
Att träna med en geopard från Medelpad, det är grejer det.....
Ska strax inleda arbetsveckan med att gå på kursintroduktion till den andra delkursen i geografi här på högskolan. Därefter väntar en eftermiddag med studier för att komplettera lite av den gamla duggan som jag gjorde för ett tag sedan. Fick inte det godkända resultatet som jag önskade mig så lite komplettering väntar. Det blir så när man gör lite för många slarvfel....lite typiskt mig i ett nötskal kan man säga.
Knattarna ska denna vecka få testa på fotboll. Förhoppningsvis går det lika bra den här terminen som det gjorde i våras när de fick prova fotboll. Många nya knattar den här terminen så det blir nog kul för dem. Orienteringen förra veckan gick riktigt bra. Alla grupper kämpade på himla bra och tog sig runt banan så alla hade verkligen gjort sig välförtjänta av priset de fick vid träningens slut. Det är verkligen uppiggande att få jobba med alla dessa knattar. Energin ges tillbaka i massor på ett sätt som jag inte får genom lärarjobbet på högstadiet kan jag säga. Det är bitvis lite jobbigt här också men det ger mer på något vis. Knattarna är mer på hugget och tycker att det roligt att röra på sig. Det är den energin man så gärna vill ska hålla i sig under vägen upp i åren. Tror att vi måste bli bättre på att ta vara den hos barnen vi som vuxna runt dem.
Den egna träningen har gått in i höstsäsongen nu och premiär för detta skedde igår i form av ett löparpass tillsammans med geoparden från Medelpad. Vi hade en ljummen kväll med varma vindar och lätt regn under passet så dt kändes riktigt behagligt. Geoparden från Medelpad hade som vanligt en himla krutladdning kvar på sista kilometern och drog iväg. Jag var inte sämre än att jag hade häng till sista 500-ringen och slog nytt rekord på sträckan vid målgång. Och det med råge faktiskt. Kände mig så ruggigt nöjd med detta efter närmare 5 veckor med träningsuppehåll efter upprepade angrepp från virus. Men nu jädrar finns det krut i denna damen också....
Annars har det varit en lugn och trevlig helg med grillning till middag på lördagen och liten efterföljande picknick i solskenet med ännu en lite kvällsgrillning. Söndagen bestod förutom träning av att gå på ettårskalas hos lilla Annie, som nu hade blivit stora damen sedan vi sågs sist. Där bjöds det gott hembakat fika och trevligt sällskap.
Allt för nu!
Någonting som berör mig och får mig att stanna upp....er också?
Hon lämnade honom. Den lille pojken höll fortfarande dockan i handen. Slutligen gick jag mot honom och jag frågade honom vem han ville ge denna docka till.
"Det är dockan som min syster älskade mest och önskade sig så mycket till jul. Hon var säker på att tomten skulle ta med den till henne. Jag svarade honom att kanske jultomten skulle ge den till henne trots allt och att han inte skulle oroa sig. Men han svarade mig tyvärr. "Nej, jultomten kan inte ge den till henne där hon är nu. Jag måste ge dockan till min mamma så att hon kan ge det till min syster när hon går dit. " Hans ögon var så ledsna när han säger, "Min syster har gått för att vara med Gud. Pappa säger att mamma kommer att se Gud mycket snart också, så jag tänkte att hon kunde ta dockan med sig och ge den till min syster.''
Mitt hjärta nästan stannade. Den lille pojken tittade upp på mig och sa "Jag bad pappa att be mamma att inte gå ännu. Hon måste vänta tills jag kommer tillbaka från köpcentret. Sen visade han mig en väldigt fin bild av sig själv. Han skrattade. Han berättade då för mig "Jag vill att mamma tar min bild med sig så hon inte glömmer mig. "Jag älskar min mamma och jag önskar att hon inte behöver lämna mig, men pappa säger att hon måste gå för att vara med min lillasyster." Sedan tittade han igen på dockan med sorgsna ögon, mycket tyst. Jag sträckte mig snabbt efter min plånbok och sa till pojken.
"Antag att vi kontrollerar igen, ifall du har tillräckligt med pengar för dockan!'' OK sa han," Jag hoppas jag har tillräckligt. " Jag lade till några av mina pengar till hans utan att han såg och vi började räkna dem. Det var nog för dockan och även en del extra pengar. Den lille pojken sa: "Tack Gud för att du gav mig pengar!" Sedan tittade han på mig och tillade: "Jag bad Gud igår kväll innan jag somnade att se till att jag hade tillräckligt med pengar för att köpa denna docka, så att mamma kunde ge det till min syster. Han hörde mig!''
'Jag ville också ha tillräckligt med pengar för att köpa en vit ros till min mamma, men jag vågade inte be Gud om för mycket. Men han gav mig tillräckligt för att köpa dockan och en vit ros.'''Min mamma älskar vita rosor. " Några minuter senare återvände den gamla damen och jag stod kvar med min korg.
Jag avslutade min shopping i en helt annan sinnesstämning från när jag började. Jag kunde inte få den lille pojken ut ur mitt sinne. Då kom jag ihåg en lokal tidningsartikel för två dagar sedan, som nämnt en berusad man i en lastbil som kört in i en bil med en ung kvinna och en liten flicka. Den lilla flickan dog direkt och läget för mamman var kritiskt. Familjen var tvungen att besluta om att stänga av den livsuppehållande maskinen eftersom den unga kvinnan inte skulle kunna återhämta sig från koman.
Var det familjen till den lilla pojken? Två dagar efter mötet med den lilla pojken läste jag i tidningen att den unga kvinnan hade gått bort. Jag kunde inte hejda mig själv så jag köpte ett gäng av vita rosor och jag åkte till minnesplatsen för den unga kvinnan där människor kunde ta farväl innan hennes begravning. Hon var där, i kistan och höll en vacker vit ros i handen med bilden av den lilla pojken och dockan placerad över hennes bröst. Jag lämnade platsen, tårögd,med känslan av att mitt liv hade förändrats för alltid. Den kärlek som den lilla pojken hade för sin mor och hans syster är fortfarande till denna dag svårt att föreställa sig och på bråkdelen av en sekund hade en rattfyllerist tagit allt detta ifrån honom.
Källa: Vän och fd kollega, hämtad från Facebook.
Här ska skrivas fördjupningsarbete....men tempot måste höjas lite...latsidan är inte alltid det bästa valet...har jag märkt.
Bloggeliblogg på er!
Nu blev ni allt bra överraskade med en liten hälsningsfras som öppning, eller hur? Dags igen att ägna skrivartagen en liten stund. Jag har för övrigt skrivit ganska mycket idag då jag äntligen fått tummen ur.... och börjat skriva på min fördjupning inom geografiämnet. Inser att jag mycket att skriva och lite tid kvar så det gäller att spurta på nu liksom när jag av egen dumhet legat på studielatsidan. Sådant straffar sig och nu är det minsann skärpning som gäller. Hela morgondagen ska ägnas åt studierna förutom den tid det tar att stöka undan tvätten. Tvättberget ja, som är enormt efter en intensiv Knatteskuttvecka med mycket svettiga träningskläder. Skönt att bli kvitt det imorrn och kunna få lite ordning på torpet igen.
Andra veckan med knattarna har nu inletts. Första träningen var igår och idag har vi träffat två barngrupper. En vilodag imorrn och sedan dubbelpass på torsdag igen. Den här veckan friidrottar vi för fulla muggar. Stafetter, kulstötning i form av ärtpåse, spjutkastning i form av eget tillverkat spjut. Knattarna är ena riktiga hejare på friidrott och jag kan tänka mig att det blir en och annan som provar det i förening längre fram. Ska bli spännande på inomhuspasset i friidrott sedan då vi kommer att testa höjdhopp också. Förra terminens knattar var jätteduktiga på höjdhopp.
Well, nu ska jag alldeles strax softa en stund i soffan och slötitta på tv.
Inget oerhört fascinerande utbud ikväll så min tanke är nog att det zappas runt en del. Såg Sveriges historia igår på fyran och det var riktigt bra. Vet att det gått en vända förut också men då såg jag inte det. Himla bra program så man kan få bättra på sina historiakunskaper.
Allt för nu!
Knattar, knattar, knattar - nu är terminens Knatteskutt igång!
Veckorna rullar på i rasande fart märker jag när jag ser på hur ofta alt. sällan inläggen skrivs.
Det är mycket som ska rymmas i en vecka märker jag. Ger mig inte på att summera något sedan sist jag skrev i bloggen. Det skulle bli alltför ointressant och tradigt tror jag för er att läsa.
Sikat in mig på veckan som gått istället. Den har inneburit terminsstart för alla knattarna i Knatteskutt här i Falun. Vi har under veckan träffat alla fem grupperna och det ger totalt 105 stycken barn. Nu är vi igång med terminen och kommande vecka bjuder på friidrott. Knattarna är superhärliga och alltid så förväntasfulla inför varje träning. Allt är ju kul i den där åldern verkar det som, tänk om det kunde hålla i sig om cirka 10 år också när jag möter dem som tonåringar i idrottsundervisningen på skoltid.... Nåväl alla är nöjda efter första veckan, föräldrarna har fått göra en utvärdering av första träningen och vi fick med beröm godkänt kan man säga. Supernice! Det fungerar bra med mina anställda och det är jätteviktigt. Nu har vi 11 intensiva veckor kvar med uppehåll för höstlovet vecka 44. Knatteskutt rules!
Förutom Knatteskutt har veckan bestått av studier på högskolan. Geografi är riktigt roligt, och passar mig som handen i handsken. Nu väntar cirka en och en halv veckas självstudier med skrivande av en Case study inom eget valt fördjupningsområde. Jag ska skriva om VI-skogen och agroforestry som hållbart utnyttjande av markanvändningen i tropiska landskap.
Träningen går sådär just nu. Snuvan har gjort några dagars comeback dessvärre så jag avvaktar lite. Har lite känning i luftrören igen med lite hosta så vilar några dagar med undantag för Knatteskutt som ger viss träning men inte på några jättehöga intensiteter. Men jag har varit förbi apoteket och fått ett tips på extra vitamintillskott som jag ska äta en kur av, en 60 dagars kur. Smakar urka men det gör säkert gott hoppas jag. Endast 57 dagar kvar av kuren efter dagens dos...
Allt för nu!
